Digitalt lunchseminarium: Pappor och pandemi

I samband med dessa två släpp anordnar vi ett digitalt lunchseminarium där vi delger resultaten från undersökningen och berättar om de två nyligen gjorda forskningsstudierna om pappagrupper i MÄN:s regi.

När: Måndagen 23 november 12.00–13.00
Var: https://us02web.zoom.us/j/89945782119

Medverkande:
Hanna Navier, kommunikationschef på MÄN,
Jens Karberg, verksamhetsutvecklare i Jämt föräldraskap på MÄN
Ewa Andersson, barnmorska och forskare Karolinska Institutet. 

Seminariet arrangeras inom ramen för projektet Livscykeln, som finansieras av EU:s Rights, Equality and Citizenship Programme (2014-2020).

Varmt välkomna att ta del av analyser och samtal kring MÄN:s pappagruppsarbete och de slutsatser som dragits av experter på området under året!

SIFOUNDERSÖKNINGEN - bakgrund och resultat i korthet
Situationen som den pågående coronapandemin har skapat ser ut att ha påverkat pappor i Sverige både negativt och positivt. I vår undersökning, som genomförts av Kantar Sifos riksrepresentativa onlinepanel under tidsperioden 28 oktober – 4 november 2020, har 1000 pappor med hemmavarande barn i åldrarna 0-18 år svarat på frågor om vardagen i under coronapandemin.  

 Psykisk ohälsa
Undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla pappor upplever att de mått sämre psykiskt under pandemin. De som uppger att de mår sämre psykiskt svarar också i större utsträckning att de oroar sig för sin egna ekonomiska situation (28%) jämfört med övriga (20%).

Av alla pappor som uppgett att de mått psykiskt sämre under pandemin är det bara 8% som har sökt någon form av stöd, professionellt eller från närstående. Vi ser också att gruppen av ensamstående pappor i dubbelt så hög grad känner oro för sin ekonomi. Samt att oron för sin ekonomiska situation är större bland unga pappor, ålder 18-35 år.

 Så här tänker vi på MÄN om det:

• Vi behöver vara uppmärksamma på hur den psykiska hälsan utvecklas under pandemin, vi vet att konsekvenserna av psykisk ohälsa är kostsamma för individer och samhälle. Med en förlängd pandemin befarar vi att den psykiska ohälsan kommer att fortsätta att öka.

• I linje med vad vi redan vet så är det relativt få män som söker hjälp för psykisk ohälsa samtidigt som vi vet att psykisk ohälsa är en riskfaktor för andra negativa beteenden.

• Samhället behöver rikta stöd till gruppen pappor/män, stödet behöver vara lättillgängligt och vi behöver kommunicera tydligt att hjälp finns att få.

 Närvaro och relation till sina barn
Samtidigt som vissa pappor upplever att de mår psykiskt sämre är det också en stor grupp av pappor (45%) som rapporterar att de spenderar mer tid med sina barn. Vår undersökningen visar också på ett viktigt samband mellan de som svarat att de spenderat mer tid med sina barn och de som känt sig som en bättre förälder. Vi ser även ett positivt samband mellan de som jobbar hemifrån och de som svarat att de har mer tid med barnen.

 Så här tänker vi på MÄN om det:

• Det finns ett samband mellan att spendera tid med sina barn och känna sig som en bra förälder. Det ligger i linje med tidigare studier och visar på att den tid vi spenderar med våra barn spelar roll för föräldraskapet.

• Vi vill betona vikten av att utveckla föräldraförsäkringen och främja arbetslivets anpassning till familjeliv så att pappor blir mer delaktiga i omsorgen om sina barn.

 RAPPORTEN PAPPAGRUPPER FÖR JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP
MÄN har lång erfarenhet av att anordna pappagrupper, både i Sverige och internationellt.
Under lunchseminariet lanserar vi vår senaste rapport om pappagruppsarbetet och berättar om  två nyligen gjorda forskningsstudier om pappagrupper i MÄN:s regi. Rapporten innehåller resultat och slutsatser från de senaste två årens pappagruppsarbete, som möjliggjorts inom ramen för Livscykelprojektet genom stöd från EU.

Rapporten visar bland annat att deltagarna upplever att förhållandet till deras partner och barn har blivit bättre efter att de deltagit i pappagrupper. De kände också ett ökat självförtroende som föräldrar, och att deras föräldraskap har blivit mer jämställt efter att de deltagit i samtals-grupperna. Dessutom minskar pappornas känsla av ensamhet i papparollen. 

Samtalen i grupperna har också öppnat upp för utmanande frågor som rör exempelvis svårigheter i relationen till sin partner. Det finns dock en viss grupp pappor som inte är fullt så nöjda med sitt deltagande, och det är den grupp pappor som uppvisar depressiva symptom. 

 – Det är mycket viktig kunskap för oss att ha med oss i vårt arbete. Slutsatserna kring det är oklara, men iakttagelsen är viktig och skulle kunna bero på att de som mår sämre har mindre förmåga att ta in samtalen. Samtidigt tror vi att deltagandet i en pappagrupp kan vara ett sätt att se sin situation speglad i andras och att hitta en väg framåt, säger Jens Karberg som är projektledare för Livscykeln och ansvarig för MÄN:s pappagruppsarbete.

This seminar was funded by the European Union’s Rights, Equality and Citizenship Programme (2014-2020)).