Hur ser MÄN på det kvinnohat som frodas på vissa incelforum?

Den senaste tiden har flertalet personer hört av sig till oss på organisationen MÄN och frågat var vi står i frågor som rör så kallade incels. Vi ser att många unga män som hamnar i incel-sammanhang har grundläggande behov och frågor som de söker svar på. Men vi vänder oss emot när det leder till förakt mot kvinnor.

Hur ser vi på det kvinnohat och den våldsbejakande extremism som frodas på vissa incelforum? Vad gör vi för att hjälpa de män som lider av social isolering och som längtar efter kärlek och närhet? I den här texten ger vi vår syn på incel-fenomenet (förkortning för involuntary celibates, det vill säga människor som lever i ofrivilligt celibat).

Ensamma män som hatar kvinnor

Begreppet incel har visserligen fått sitt stora genomslag på senare tid, men det kvinnohat som sprids av män som kallar sig incels är långt ifrån nytt. I takt med att patriarkala begränsningar har minskat och kvinnors friheter ökat uppfattas det av incels som att jämställdheten har gått för långt och slagit över i något som betraktas som hotfullt. Många vill därtill ha inskränkningar i aborträtten, söker sig till traditionella könsroller och ger uttryck för homofobi.

Att identifiera sig som incel behöver inte nödvändigtvis innebära att förespråka sexism, kvinnohat eller att uppmana till olika typer av våld mot kvinnor. Vi ser att många unga män som hamnar i incel-sammanhang har grundläggande behov och frågor som de söker svar på och som är helt legitima. Vi förstår den ensamhet och frustration som ligger till grund men vänder oss emot när svaret på dessa frågor leder till förakt mot kvinnor.

Många som kallar sig incels uttrycker en föreställning om att kvinnor sitter på all sexuell makt och att mjuka mäns rätt till sex fråntas dem därför att alfamän tränger sig före – till skillnad från en längtan efter en relation som ett samspel mellan två jämlika människor. Sex presenteras som någonting man kan förtjäna och därmed äga, vilket är en bärande idé bakom sexuellt våld och utnyttjande.

De här männens utsatthet utrycks ofta som en ursäkt för kvinnohat. Men oavsett om det motiveras av ensamhet, depression eller sexuell frustration tar vi givetvis avstånd från alla former av våld, hat och hot mot kvinnor, var och varför dessa än uppstår. Framför allt fråntar det inte män ansvaret för sina handlingar.

Radikaliseringen i incelforum ursäktas av vithetsnormer

Vissa män ursäktas mer än andra. Vithetsnormen vill gärna framställa den vita heterosexuella mannen som ”den normala”, den rationella, handlingskraftiga och ansvarstagande. När denna positiva föreställning bryts av den våldsbejakande extremism som frodas på vissa incelforum vill många förstå bakgrunden till varför och hur dessa män har radikaliserats.

Samtidigt lever icke-vita män med helt andra förutsättningar när fördomarna talar emot dem. När samhället förväntar sig det extrema från icke-vita män är det för att det överensstämmer med förutfattade meningar om att de kommer från en våldsam kultur och är irrationella, känslodrivna, att de fuskar eller inte vill ta ansvar.

Varför vill vi annars förstå terrorister som Anders Behring Breiviks uppväxt och relation till sin mamma eller höra om Anton Lundins skolgång? Hur kommer det sig att allmänheten inte kan namnet på en enda person som anslöt sig till IS förutom Michael Skråmo?

Vi tror inte att någon föds till förövare, ingen är förutbestämd att använda våld. Om vi vill förstå och förebygga destruktivitet och radikalisering behöver vi alltid sträva efter att förstå det komplexa samspel mellan inre och yttre faktorer som ökar risken för att använda våld, oavsett vem förövaren är.

Incels skulle vinna på att ifrågasätta destruktiva mansnormer

Flera av de svenska incels som lyfts fram i medier, till exempel i TV4-dokumentären Kalla Fakta: Svenska incels, vittnar om svårigheter med att passa in i en alltför snäv och exkluderande mansroll. Många uttrycker att de som killar känner sig för feminina, för snälla eller för känsliga.

Det här skulle kunna vara en anledning för dem att närma sig feministisk normkritik och att ifrågasätta den traditionella synen på hur en man ska vara. Men incels tycks inte söka sig till en annan syn på maskulinitet, en där andra egenskaper värdesätts och där de själva har en självklar plats. Istället går de i rakt motsatt riktning – mot mötesplatser fulla av våldsuppmaningar och kvinnohat.

Organisationen MÄN utgår från en feministisk syn på världen och tanken att vi behöver förändra destruktiva manlighetsnormer för ett rättvist och jämställt samhälle med större frihet för människor av alla kön. Den syn på maskulinitet som många av de som identifierar sig som incels tycks känna sig utestängda av är precis den som vi utmanar genom vårt arbete.

Vill du stötta vårt arbete med att förändra mansnormer?