Axel Kratz och Märtha Bonnevier, årets mest omtalade par i SVT:s Gift vid första ögonkastet. Foto: SVT
Axel Kratz och Märtha Bonnevier, årets mest omtalade par i SVT:s Gift vid första ögonkastet. Foto: SVT

Att vara snäll ger inga särskilda rättigheter

Om du läser den här texten går det att ta för givet att du har sett årets omgång av SVT:s Gift vid första ögonkastet. Då går det också att anta att du har genererat minst en åsikt om paret Märtha och Axel. Det tycks vara oundvikligt.

Det minst sagt misslyckat matchade paret Märtha och Axel i årets säsong av Gift vid första ögonkastet har – troligtvis högst ofrivilligt – blivit hela sociala medier-Sveriges projektionsyta och diskussionsmaterial. Axel tycks av de flesta uppfattas som den bortvalde, trots att det faktiskt var han och inte Märtha som till slut valde att avsluta experimentet. Kanske beror det på att hon uppfattas som sval och han som varm. Eller så har det något att göra med att Axel kan ses som ett exempel på en mjuk och normöverskridande man. Med sitt eftertänksamma och lite trevande sätt, sin viskande stämma, sina rosa soffkuddar och sin benägenhet att prata om känslor tycks han förkroppsliga allt som går emot den hårda, traditionella maskuliniteten. Och det var ju det hon ville ha, eller?

Ingen borde bli förvånad över att kärlek och attraktion inte går att bryta ner till en handfull kriterier, varken i en dejtingapp eller i ett tv-program. Ändå blir många just förvånade, en del rentav arga, för att ”hon fick vad hon ville ha och är ändå besviken!” Eller som DN:s Catia Hultquist sammanfattar det i sin krönika med den klickvänliga rubriken ”Därför är vi så arga på Märtha i Gift vid första ögonkastet”: ”Jag tror att en del av ilskan handlar om att exemplet Märtha ska bli ett sorts återkommande bevis för att kvinnor som efterfrågar en förändrad mansroll i själva verket är hycklare.”

Handlar om anständighet

Men vad är det Märtha faktiskt säger att hon söker efter i en partner? Vi spolar tillbaka och hör att det hon efterfrågar är en man som ”inte lider av toxisk maskulinitet”. Ett ganska lågt och rimligt krav, kan tyckas. Det utesluter till exempel män som agerar våldsamt, sexistiskt, homofobiskt, rasistiskt eller som ser ner på svaghet hos andra människor.

Det finns många sätt att vara man på utan att ge uttryck för en toxisk maskulinitet. Men att vara icke-toxisk ger dig inga särskilda rättigheter. Som att vissa kvinnor ska bli attraherade av dig. Det handlar bara om att vara en anständig medmänniska. Det här är något som Axel själv tycks vara medveten om. När Märtha förklarar att hon inte är bekväm med att bo ihop med honom trots att det vanligtvis är en viktig del av experimentet svarar han lugnt att ”Det är helt rimligt”. Ett föredömligt icke-toxiskt svar på ett avvisande – som också en ilsken tv-publik skulle kunna dra lärdom av.

Peder Nääs Sundemyr
kommunikatör på MÄN