När vi drömmer växer vårt handlingsutrymme

Vilket samhälle är det jag röstar för? Vi lever i en tid då vi verkar veta vad vi inte vill ha – men vad är det vi vill ha istället? Vi får syn på ett problem, och utbrister upprört: ”Såhär kan vi inte ha det!” Men det räcker inte. 

Demokrati kräver aktiva medborgare. Vi får vara med och bestämma, men det stora är att vi får vara med och drömma om vilket samhälle vi vill bygga. Om vi då bara är mot någonting, riskerar vi att bli passiva. Istället för att agera för ett bättre samhälle, reagerar vi bara på symtomen av samhällsproblemen.

Kanske är det en effekt av vår samtid. Det är kanske mer Instagram-vänligt att ta ställning mot någonting. Det är också mer bekvämt, vi behöver inte offra någonting. Och vi slipper riskera att ha fel. För om vi börjar berätta om det vi faktiskt vill ha istället, när vi vågar drömma, då blir vi sårbara. Vi avslöjar något om oss själva och nu kanske någon säger emot oss.

Den senaste tidens hårda debattklimat har begränsat våra möjligheter att drömma. Samtalet fokuserar på att eliminera det som anses vara dåligt, och som så ofta förr verkar det vara människor som är det dåliga. Utsatta grupper ställs mot varandra när sjuka, fattiga, invandrare och pensionärer läggs i samma skål. Och sen letar politikerna efter det ruttna äpplet. Den grupp av människor, som behöver kontrolleras och straffas. Som om vi inte hade resurser nog för att bygga ett bättre samhälle för alla.

Jag pratar såklart om den senaste tidens hetsiga politiska debatt om hårdare tag, om ordning och reda. Har vi glömt bort att det är människor vi pratar om? Barn? Ordet ”rasism” är knappt något negativt längre, så jag lyfter istället att många av förslagen som kommit på senare tid i själva verket kränker de mänskliga rättigheter som finns inskrivna både i Sveriges grundlag och i de internationella konventioner som vi skrivit under. Men mänskliga rättigheter är inte förhandlingsbara!

När skräckbilder målas upp gång på gång börjar vi så småningom tro att de avbildar verkligheten. En verklighet som även förändrar villkoren för hur vi kan agera. Som om det inte fanns möjlighet att skapa förändring. Men vi har bara glömt bort hur man gör. Vi har glömt bort att vi inte behöver hålla oss till de ramar som presenteras.

För vi kan skapa förändring. Om politikerna och media inte längre bjuder in till inkluderande samtal, då måste vi i civilsamhället ta det ansvaret. Vårt uppdrag är att upprätthålla och utveckla demokratin. Därför behöver vi vara en aktiv röst i det offentliga samtalet när våra gemensamma grundvärderingar står på spel.

 När vi drömmer växer vårt handlingsutrymme. 

 Så jag slår ut med armarna och säger: Såhär kan vi inte ha det! Men jag säger också: Jag tror på ett samhälle som respekterar alla människors lika värde. Ett samhälle där tryggheten växer med våra möjligheter att leva på lika villkor. Jag tror inte på att vi kan skapa trygghet genom kontroll och straff. Trygghet är bara en känsla, om vi vill att den ska öka måste vi känna den gemensamt. Den växer inte i ett samhälle där vi låter rädsla styra våra val. Tryggheten växer när vi känner tillhörighet och hopp inför framtiden, när vi vågar drömma. 

Shahab Ahmadian, ordförande MÄN.

Ur Sveriges grundlag, regeringsformen:  

1 §   All offentlig makt i Sverige utgår från folket. 

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. 

Den offentliga makten utövas under lagarna. 

2 §   Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. 

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. 

Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. 

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. 

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. 

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).