Separerade pappor stöttar varandra genom krisen

Pappor i separation är ett treårigt projekt som finansieras av Allmänna arvsfonden. Målet är att skapa metodmaterial och starta pappagrupper riktade till pappor som är i separation. William Corsi sökte efter ett sammanhang där han kunde dela sina erfarenheter med pappor i samma situation. Han råkade höra av sig till Jens Karberg, projektledare på MÄN, precis när projektet Pappor i separation hade dragit igång. William har tidigare varit pappgruppsledare för män, och har under året varit med och startat pilotgrupper inom det nya projektet. 

Konsten att lyssna 

När William Corsi berättar om hur det var att gå pappagruppsutbildningen inför att han skulle börja jobba som volontär i MÄN, beskriver han det som en wow-upplevelse.

– Det kändes så bra att prata med andra pappor.

Han lyfter MÄN:s samtalsmetod ”Lilla rummet” som en viktig del i det. Metoden fokuserar på aktivt lyssnande, att inte avbryta utan verkligen lyssna. William tycker att det har hjälpt honom mycket, både privat och professionellt. 

– Jag tycker mycket om samtalet i sig som metod i pappagruppsutbildningen och tror att det är grunden till förändring. Att förstå varandra i stället för att debattera. Även om jag hade haft en stressig dag innan så mådde jag mycket bra efter varje dag vi hade setts med gruppen. Jag tror att vi, oavsett om vi är mammor eller pappor, behöver tid att prata och reflektera. 

Livskris och ovisshet 

Att arbeta med separerade pappor har sina olikheter från vanliga pappagrupper, även om de på många sätt delar samma grund. 

– Den stora skillnaden är att någon som är i separation också har en personlig resa framför sig som han inte vet hur den kommer att se ut. Man befinner sig ofta mitt i en livskris där man samtidigt måste hantera den nya relationen till sig själv och till sina barn. Man kanske också börjar dejta och söka efter en ny relation, säger William. 

Något som påverkar situationen mycket är hur bra pappans relation till den andra föräldern är. Hur papporna har det beror också på hur deras övriga sociala nätverk ser ut – de som har kompisar och kan prata har det ofta lättare än de som är ensamma. 

Stöd till separerade pappor 

– Har man ett jobbigt uppbrott där det är svårt att prata med sitt ex påverkar ju det mycket kring hur man mår och hur man ska förhålla sig till olika idéer om till exempel barnuppfostran. Vissa kan äta middag tillsammans med sitt ex och prata och vissa pratar knappt alls. Sen beror det lite på hur man definierar tiden man har för sig själv: är jag ensam eller har jag egentid? Första två dagarna kan vara: ”Wow, nu har jag egentid” och sen ”Vad gör jag nu?”, säger William. 

Nya frågor att fundera över 

Pilotträffarna som ägde rum i Stockholm under hösten anpassades till de separerade pappornas behov och hade därför ett varannan-vecka-schema med två grupper som löpte parallellt. Det underlättade för papporna att komma dit. Den gemensamma erfarenheten som separerad fick också färga träffarnas upplägg och gjorde att träffarna skiljde sig en del från de vanliga pappagrupperna. 

– Det kan vara svårt att prata med någon som inte vet hur det är att vara separerad. I pilotgrupperna fick deltagarna utforska problematiken tillsammans med andra som vet hur det känns, utifrån frågor som till exempel: ”Hur hanterar jag relationen med mitt ex?” eller ”Hur pratar jag med mina kompisar när jag inte mår bra?”. 

William använder gärna sig själv som exempel på hur träffarna har kunnat fungera för deltagarna och berättar att träffarna har gjort det lättare att prata om känslor utifrån ett genuint intresse och utan att bli dömd. 

– Jag tycker att nummer ett på listan av vad som varit bäst med träffarna är att ha fått chansen till samtal. Det kan vara svårare nu att prata med mina vänner om ytliga saker. Det är som att dricka ett bra vin och sen gå tillbaka till ett billigt. Jag kan såklart prata fotboll med mina kompisar fortfarande och skämta, men det finns ett annat djup i samtalen i gruppen. Samtidigt kan jag uppleva att det har blivit fler och fler av mina gamla kompisar och kollegor som har öppnat sig på grund av att jag nu själv öppnar mig mer. 

Hoppas på att nå fler pappor 

William berättar att han känner att han har fått mer kunskap om sig själv och en förståelse för situationen som separerade är i. Han upplever att han mår bättre idag. Men det finns också utmaningar som han ser med pappagrupperna, särskilt att många av papporna har en ganska lik bakgrund: medelklass, god inkomst, trygg kulturell kontext. 

– Min dröm är att starta pappagrupper ute i Rinkeby och Husby, med pappor som har en annan bakgrund än den svenska. Det är en dröm som ser ut att kunna bli verklighet, ett möte har nyss bokats för samarbete med Rinkeby och Husby folkets hus och ska tas vidare under 2023. 

Om William får drömma ännu större säger han: 

– Jag har en vision om att det kommer finnas pappagrupper i varje skola i hela Sverige!