Livscykeln

Livscykeln är ett projekt som har möjliggjort en utökning av vårt genusförändrande och våldsförebyggande arbete med unga och föräldrar, samt stärkt förutsättningarna för ett långsiktigt, hållbart och systematiskt våldsförebyggande arbete. Projektet avslutades 12 jan 2021 och har sedan 2018 drivits med stöd av EU:s Rights, Equality and Citizenship Programme (2014-2020). 

Projektet Livscykeln ingick i en satsning för att förebygga könsbaserat våld med Unizon som partnerorganisation. Vi har även haft uppdrag och samarbeten med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Länsstyrelser och enskilda kommuner. Projektet Livscykeln har utgått från ett holistiskt och långsiktigt perspektiv, och fokuserat på att förebygga våld genom hela livet – det kallar vi ett livscykelperspektiv. Inom projektet har vi utvecklat våra befintliga metoder, arbetssätt och material för att förebygga våld. Vi utforskade även hur vårt våldsförebyggande arbete får bäst effekt vid olika tidpunkter och sammanhang i livet utifrån ett socioekologiskt perspektiv. 

Livscykelperspektivet är ett arbetssätt som innebär att människor i alla åldrar på ett sammanhållet och strukturerat sätt möts av våldspreventiva insatser, oavsett var i samhället eller livet de befinner sig. Livscykelperspektivet inkluderas också i implementering av strategier, handlingsplaner och policys som skapar goda förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart våldspreventivt arbete.

Att skapa förändring i en verksamhet, ett närsamhälle, eller i en hel kommun, är en stor uppgift som många gånger kan kännas övermäktig för den enskilda aktören. Inom projektet Livscykeln har vi därför arbetat med att ge såväl praktiker som beslutsfattare stöd i att bygga upp det förändringsarbetet.

För att förebygga våld måste vi vara många som arbetar tillsammans. Alla vuxna som möter barn och unga behöver förmedla samma budskap. Samtidigt behöver vi arbeta med oss själva, i våra yrkesroller, men även som medmänniskor i vår vardag. Vi kan alla välja om vi vill undvika problemet eller vara en aktiv del av lösningen.

Genom att använda effektutvärderade metoder, med ett holistiskt perspektiv och med en hela systemet-ansats, är målet med projektet att skapa en stödstruktur och implementeringscykel för en långsiktigt hållbar implementering av våldsförebyggande insatser ur ett livscykelperspektiv. Detta stärks ytterligare genom samverkan och samarbete på lokal, nationell och europeisk nivå samt genom medvetandehöjande och kapacitetsbyggande kommunikationsinsatser.

Ett livscykelperspektiv på våld

Det primära fokusområdet för ett livscykelperspektiv på våldsprevention (LPV) är verksamheter som når barn, unga och föräldrar. Med detta fokus nås målgruppen i åldrarna 0–30 år, vilket motsvarar den period i livet när riskerna för våld är större och där universell primärprevention får störst effekt för en bred grupp av befolkningen. Det sekundära fokusområdet är verksamheter som når vuxna och äldre mellan 30 och 100 år. Denna period är mindre associerad med våld, men det finns goda skäl att arbeta våldsförebyggande även mot dessa målgrupper då det minskar konsekvenserna av våld i form av lidande, psykisk ohälsa och samhällsekonomiska kostnader.

LVP bygger på kunskap som hämtas från ett folkhälsovetenskapligt perspektiv på prevention och ett genusvetenskapligt perspektiv på våld. För att förebygga våld och skapa långsiktiga beteendeförändringar krävs en kombination av dessa perspektiv, enligt rådande kunskapsläge.

Det våldsförebyggande arbetet har i praktiken beröringspunkter med många olika målområden inom kommuner, företag, ideella organisationer, skolor och andra verksamheter. De metoder och insatser som används i det våldsförebyggande arbetet kan fungera som en konkretisering av det systematiska kvalitetssäkrande arbetet med värdegrund, mot diskriminering och trakasserier, samt andra typer av förebyggande och främjande insatser.

LVP utgår ifrån tre ansatser: en så kallad hela kommunen-ansats, en socioekologisk ansats och en intergenerationell ansats. De kunskaps- och evidensbaserade förändringsteorier som är centrala i livscykelperspektivet är en genusförändrande ansats, ökad medvetenhet om våld, åskådarperspektiv, empatibyggande och omsorgsfärdigheter. Gemensamt för dessa förändringsteorier är samtal och självreflektion i syfte att främja jämställdhet och minska våld. 

Du kan läsa mer om detta i bland annat MVP:s teorimanual som går att beställa via info@mfj.se, i våra tematiska rapporter som du hittar här samt i handboken Inget att vänta på.

Bärande verksamheter inom Livscykeln

Projektet Livscykeln har två centrala verksamhetsområden: våldsförebyggande arbete med unga och jämställt föräldraskap. De båda verksamhetsområdena kompletterar och stärker varandra genom att erbjuda insatser och metoder för olika delar av livet. EU:s finansiering har möjliggjort att båda verksamhetsområdena har kunnat skala upp sin verksamhet och förbättrat strukturer för kvalitetssäkring och hållbarhet.

Våldsförebyggande med unga

Det våldsförebyggande arbetet med unga inom ramen för projektet Livscykeln bedrivs på flera nivåer; från utbildningar riktade till professionella som möter unga i sin vardag till utbildningsinsatser som samlar ansvariga för det förebyggande arbetet på en länsstyrelse eller kommun. Gemensamt för insatserna är de utgångspunkter som beskrivits ovan (Livscykelperspektivet) och att de ska vara långsiktigt hållbara. Att bygga upp strukturer för kvalitetssäkring och långsiktig hållbarhet är centralt i projektet Livscykeln. Nedan följer några exempel på verksamheter och insatser underområdet våldsförebyggande arbete med unga som bedrivs inom Livscykeln.

Mentors in Violence Prevention (MVP) 

MVP är en lektionsserie för mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelever vars mål är att stoppa och förebygga mäns och killars våld. MVP bygger på tre grundkomponenter: att skapa en gemensam förståelse av vad våld är, att se att kön spelar roll i hur våldet tar sig uttryck och påverkar, samt att få oss alla att bli aktiva åskådare.

Utbildning av länsstyrelser och kommuner

Inom projektet Livscykeln utbildar vi även länsstyrelser och kommuner i att driva det våldsförebyggande förändringsarbetet i sina hemkommuner. Vi har utarbetat två utbildningskoncept; en processledning av kommuner sominnebär att de får konkret stöd och vägledning av oss i att bygga upp sitt våldsförebyggande arbete, och en processledarutbildning som syftar till att utbilda strateger, chefer och praktiker som redan arbetar med vålds-förebyggande arbete i sin kommuner. Agera tillsammans, MVP och föräldraskapsarbetet används som integrerade delar i de båda utbildningskoncepten.

Processledarutbildning

Processledarutbildningen riktar sig i första hand till chefer, strateger eller praktiker i kommuner som är i uppstartsfas eller har kommit en bit på vägen i att utveckla sitt arbete. Utbildningen riktar sig även till myndighetsrepresentanter som är aktiva i en kommunal kontext (exempelvis länsstyrelser eller polisen). Utbildningen omfattar totalt sju dagar under ett år, fördelat på tre träffar, och syftar till att stärka aktörerna i arbetet med att förebygga våld i deras kommunal kontext. Deltagarna får löpande stöd i processen för att kunna bygga upp eller vidareutveckla ett långsiktigt och strukturerat arbete i den egna kommunen. Under året ingår även fem kortare avstämnings- och handledningstillfällen med respektive kommun (via telefon, mail eller via videolänk). Handledningstillfällena ger möjlighet till stöd och bollplank i arbetet med hemuppgifter och det lokala utvecklingsarbetet.

Arbetar du inom kommunal eller annan relevant verksamhet och är intresserad av att bli processledare? Kontakta utbildning@mfj.se.

Processledning av kommuner

Kommuner erbjuds konkret stöd och processledning för att utveckla sitt våldspreventiva arbete. Processledningen genomförs över en tid på 1–1,5 år, och mellan utbildningstillfällena får deltagarna uppgifter att genomföra och implementera i respektive kommun. Uppgifterna görs i samarbete med MÄN, där vår roll är att stå för kunskapsinnehåll, stöd till och processledning av kommunerna. Länsstyrelsernas roller är att samordna insatsen, följa upp med kommunerna genom månatliga avstämningar, och tillhandahålla stödmöjligheter för kommuner som vill satsa på olika utvecklingsområden. Insatsen sker under åtta dagar fördelat på fyra tillfällen under 1-1,5 års tid.

Syftet med insatsen är att verka för ett förebyggande arbete samt att skapa ett kunskapsstöd och långsiktigt strategiskt arbete kopplat till mäns våld mot kvinnor och våld generellt. Insatsen ska bidra till en kunskapsökning kring våld samt hur ett strategiskt våldsförebyggande arbete i kommuner kan byggas upp.

Undrar du mer om eller har du frågor om våra utbildningar? Kontakta utbildning@mfj.se.

Nätverk

För att stärka samverkan och informationsutbyte mellan aktörer som bedriver våldsförebyggande arbete runt om i Sverige har vi även etablerat två nationella nätverk inom ramen för arbetet med MVP och våldsförebyggande arbete inom kommunerna. Ett nationellt nätverk som samlar praktiker som utbildats i metoden MVP, och ett nätverk som samlar kommuner som arbetar med våldsförebyggande arbete på en mer strukturell nivå. Det nationella MVP-nätverket träffas en gång per år och har även tillgång till diskussionsforum och stöd online. Möjligheten ges att utbyta information och erfarenheter, prata om utmaningar och framgångsfaktorer, och att tillskansa sig ny kunskap.  Det kommunala nätverket träffas vid två tillfällen per år och får på samma sätt möjlighet till utvidgad kunskapsförmedling och tillfällen att dela med sig av svårigheter och framgångar i det våldspreventiva arbetet på kommunal nivå. 

Implementering, kvalitetssäkring och långsiktighet

Kopplat till samtliga insatser som vi genomför i skolor och kommuner erbjuder vi även stöd i implementeringen, kvalitetssäkringen och hållbarheten av det våldsförebyggande arbetet. Vi arbetar aktivt med förankring innan implementering och stöd under den första implementerings-fasen, handledning och tillhandahållande av mätverktyg för att utvärdera arbetet, samt arbetar gemensamt med våra samverkansparter för att hitta strukturer för långsiktighet i arbetet. 

Nationella händelser

Som en del av Livscykelprojektet har MÄN hållit två konferenser samt etablerat november som kampanjmånad med fokus på våldsprevention. Inom kampanjmånaden har det nationella eventet “En vecka fri från våld” etablerats tillsammans med Unizon och med stöd från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Jämställdhetsmyndigheten (Jämy), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och ett stort antal länsstyrelser, regioner och kommuner.

De tre konferenser som hittills hållits under Livscykelprojektet har samlat redan existerande och potentiella strategiska partners inom beslutsfattande positioner och andra experter och praktiker. Första konferensen hölls i december 2018 och hade ett övergripande mål om att sprida kunskap och förståelse för att våld kan förebyggas genom strategiska, långsiktiga, systematiska och koordinerade ansträngningar. 2019 års konferens hölls under november månad och hade ett övergripande fokus på att förebygga könsrelaterat våld på nätet, temat för 2020 års konferens var "Våldsprevention - dåtid, nutid, framtid". MÄN kommer fortsatt att arrangera årliga konferenser.

Jämställt föräldraskap

Att uppnå jämställt föräldraskap är en viktig del av Livscykelprojektet. Genom att arbeta med föräldrar kan vi nå barn med normförändrande insatser redan innan de är födda. I det våldsförebyggande arbetet riktat till föräldrar är det viktigt att arbeta med flera delar av samhället. MÄN:s arbete utgår därför från tre olika nivåer: politisk och opinionsbildande nivå, kommunal och regional nivå, samt individnivå.

Politisk påverkan och opinion

MÄN är en idéell, idéburen och politiskt obunden organisation som verkar både nationellt och internationellt. I vårt politiska och opinionsbildande arbete vill vi skapa förändring och positionera oss genom medverkan i media och debatt. MÄN arbetar även med att utveckla kunskapsnivån inom området genom debatt, opinion och framtagande av rapporter.

Att dela lika på ansvaret för barnen är positivt både för barn, föräldrar, och samhället i stort. 

MÄN ser därför betydelsen av en väl fungerade föräldraförsäkring. I Sverige har föräldraförsäkringen, sedan den kom 1974, starkt bidragit till att vi är ett av de mest framträdande länderna när det kommer till jämställdhet mellan könen. En förutsättning har varit de tre öronmärkta månaderna och ett pågående arbete för att båda föräldrar ska ta ut lika mycket föräldraförsäkring. I dag tar män i snitt ut tre av tio dagar och de övriga sju tas ut av kvinnor.

Vi ser ett behov av att föräldraförsäkringen delas lika och tror att en individualiserad föräldraförsäkring är ett viktigt verktyg för att nå det målet.

Här hittar du en studie om nordiska föräldrars syn på jämställt föräldraskap. Studien ingår i  en rapport som MÄN tillsammans med Promundo tog fram för Nordiska Ministerrådet. 

Nedan kan du ta del av MÄN:s medverkan i TV4:s Nyhetsmorgon där vår medarbetare Jens Karberg berättar om vårt arbete med jämställt föräldraskap.

Utvecklingsarbete på kommunal och regional nivå

Som en del av Livscykelprojektet jobbar MÄN med jämställt föräldraskap på en strukturell nivå i vad som i den socioekologiska förklaringsmodellen kallas närsamhället. MÄN arbetar i form av utbildningar och dialog med barnmorskemottagningar, barnavårdscentraler, länsstyrelser och andra myndigheter, såväl lokalt och regionalt som nationellt. Arbetet med närsamhället fokuserar på att öka medvetenheten kring vad jämställt föräldraskap och understryka institutionernas roll i att stärka det. 

Ett exempel på detta är vårt samarbete med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd där vi varit med och hållit utbildningar och deltagit i konferens.

Här kan du se mer från en konferensen som vi deltog i.

Här kan du även se inspelningen av vårt utbildningspass från konferensen.

Vi når pappor genom pappagrupper

I vårt föräldraskapsarbete på individnivå jobbar vi med ett fokus på pappagrupper. Genom våra pappagrupper har vi möjlighet att både påverka och förstå föräldrars vardag bättre. I grupperna jobbar vi för att skapa öppna och reflekterande samtal om föräldraskapet. Varje grupp träffas 4–5 gånger och leds av en pappagruppsledare. På träffarna berör vi olika teman som relaterar till papparollen och föräldraskapet: hur det är att bli pappa, relationen till barnet, relationen till den andra föräldern eller partnern, och hur det är att få ihop livet som helhet.

Vi tar upp frågor kring hur en är och hur en vill vara som pappa. Genom skapandet av trygga rum  finns det också möjlighet att fördjupa samtalet och prata om det som kan vara svårt att beröra i andra sammanhang. Pappagrupper erbjuds i dagsläget digitalt i hela landet och fysiskt på ett flertal platser. För att kunna fortsätta med pappagruppsverksamheten utbildar MÄN regelbundet nya samtalsledare för att hålla i grupperna. Här kan du kan läsa mer om våra pappagrupper, hur du anmäla dig för att delta i dessa, eller hur du gör för att bli ledare för en grupp.

Rapporter

I våra tematiska rapporter har lärdomar, exempel på lyckade insatser, samt kunskap och metoder sammanfattats. Våra tematiska rapporter finns samlade under dokument. Här kan du läsa mer om hur vi tillsammans med eldsjälar från hela Sverige har stärkt det våldsförebyggande arbetet och kommit närmre vårt mål om en jämställd värld fri från våld.

Projektledare för Livscykeln var Jens Karberg och Sara Aarnivaara.

The European Commission’s support for the production of this publication does not constitute an endorsement of the contents, which reflect the views only of the authors, and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained therein.