Bokaktuella Ida Östensson: Sex orättvisor många feministmän inte ser

Ida Östensson är föreläsare, ordförande för Make Equal och generalsekreterare för Child 10. Men många känner nog till henne som en av medgrundarna till Fatta, den rörelse som spelade en nyckelroll i att driva igenom Sveriges nya samtyckeslag som trädde i kraft i juli 2018.

Nu är Ida Östensson, tillsammans med medförfattaren Thor Rutgersson, aktuell med ”Allt vi inte ser”, en bok som vill belysa de orättvisor mellan könen som ofta går under radarn. Av allt att döma har de lyckats bra med att föra ut sitt budskap: boken har uppmärksammats både med uppslag i morgontidningar och tv-intervjuer i morgonsoffor.

- Lite förvånad är jag ändå. De tre anledningar som gjorde att vi fick detta genomslag tror jag är: att boken är samskriven med många människor då vi både byggde boken på en enkät med över 10 000 svar samt att jag testade många ingångar med mina följare vilket gör att den nog är rätt spot on och att människor känner igen sig; att den släpptes i januari efter det osynliga arbetets högtid, julledigheten; att kvinnan är projektledaren i hemmet är ju något som det pratats om en hel del, men att vi också hittat sätt att synliggöra det på jobbet tror jag också gjorde det intressant för medier, säger Ida Östensson.

Svårare att få syn på 

Trots att de sällan får den uppmärksamhet de förtjänar är ojämlikhet som är av ekonomisk och materiell art eller som har med makt att göra relativt välkända hos allmänheten och väl underbyggda med forskning och statistik. De mindre, vardagsnära orättvisorna är svårare att få syn på. Vem ser till att det finns mjölk hemma? Vem köper och slår in presenter? Vem antecknar på mötet? Vem kokar kaffe på jobbet?

Kvinnor i heterosexuella relationer lägger i genomsnitt fem timmar mer per vecka än sina manliga partners på hemarbete. På jobbet lägger kvinnor upp till 200 timmar mer per år jämfört med män på arbete som är icke-meriterande.

Författarna tydliggör genom exempel hur kvinnor står för det mesta av det osynliga, obetalda och icke-meriterande arbetet, både hemma och på arbetsplatsen. Tyvärr är risken stor att många av de som allra mest skulle behöva läsa boken, de som är helt blinda för den här typen av snedfördelning, inte läser boken på grund av bristande intresse.

Om du fick tvinga någon att läsa hela boken och ta den till sig, vem eller vilka skulle behöva göra det?

- Kungen och statsministern kanske. Alla fackförbundsordföranden och Sveriges 100 största företags vd:ar. Men faktiskt också alla killar på gymnasiet. Jag tror att det är en avgörande bok för att bygga jämställt direkt från grunden när en går in i sin första relation samt börjar sitt första jobb. Män har ett ansvar att inte utnyttja den de älskar och att inte vara ett as på jobbet, säger Ida Östensson.

”Allt vi inte ser” är bokens titel. Varför ser vi inte vem som utför det osynliga arbetet trots att det sker så nära oss och hela tiden?

- För att det är nedärvda mönster som kvinnor haft ansvar för i generationer. Vi har sett våra föräldrar göra så i våra hem under vår uppväxt så det känns tryggt och bekvämt. Sen tar vi med oss samma mönster till arbetsplatserna. 

Har du själv fått syn på ojämställt, osynligt arbete under arbetet med boken som du inte tänkt på innan?

- Ja, gud ja! Halva boken typ. Hur extremt ekonomiskt ojämställda vi är i samhället på alla plan, och att det mesta uppstår vid familjebildning. Hur hybridarbete kan förstärka de normativa könsrollerna samt hur stark känslan hos många män är att inte duga till något – framför allt när det handlar om barn och hur lätt det är att män då backar och kvinnor tar ännu mer ansvar, säger Ida Östensson. 

6 orättvisor mellan könen som många feministmän inte ser

Många svarande, både kvinnor och män, lyfter följande sysslor som exempel på osynligt arbete som till största delen utförs av kvinnor. Exemplen är hämtade ur boken ”Allt vi inte ser” och resultaten bygger på över 10 000 svar.

• Att komma på idéer till presenter när en ska gå bort eller åka på kalas och att införskaffa det som ska ges bort.

• Att planera semestrar, resor och aktiviteter för hela familjen.

• Att göra mer emotionellt och relationellt arbete, till exempel genom att ta fler djupa samtal med partnern, barnen och vännerna, att ta fler initiativ till att bjuda in vänner och familjemedlemmar på middag eller fika och mer ansvar kring att ordna playdates för barnen.

• Att intressera sig för och lägga tid på inredning och hemmets utseende, skapa trivsel med tända ljus och dekorationer och att pynta inför olika högtider.

• Att ta ansvar för det egna måendet genom att exempelvis gå i terapi eller genom mer självreflektion och att våga ha djupare och mer självutlämnande samtal om livet med familj och vänner.

• Att visa ett större samhällsengagemang.