Krönika om Andrew Tate: Feminismen ställer tuffare krav på män

Plötsligt stod det där överallt i kommentarsfälten: ”Free top G” (ungefär ”fria gangstern nummer ett”). Avsändarna såg ut att vara unga killar och män. Andrew Tate hade nyligen varit i twitterbråk med Greta Thunberg om sina många sportbilar och de enorma mängder utsläpp som dessa generade. Kort efter det blev han gripen misstänkt för våldtäkt och trafficking. Det var i samband med det som många vuxna svenskar lärde sig vem denna man var. Konstigt nog, med tanke på den enorma räckvidd som han visade sig ha, med över tio miljarder visningar av sina videos och ett namn som googlades mer än både Trumps och Kardashians.

De flesta tycktes vara överens om att Greta Thunberg vann ordväxlingen på Twitter och att den gripne mannen verkade vara en djupt obehaglig typ. Med ett stort undantag: Andrew Tates trogna följarskara. Och den visade sig vara stor. Riktigt stor. Den samlade vuxenvärlden verkade helt ha missat det och oron kom plötsligt. Vad är det egentligen våra söner, bröder, elever tar till sig för budskap i sociala medier utan vår vetskap?

”Kungen av toxisk manlighet”

Andrew Tate kallas för ”kungen av toxisk manlighet”. Han är en realitystjärna och framgångsrik kickboxare som slog igenom stort då han slängdes ut från brittiska ”Big brother” efter att produktionen informerats av polisen om att han misstänktes för våldtäkt och misshandel, något som skulle upprepas fler gånger under hans framtida karriär. 

Trots att anklagelserna och anmälningarna för våldtäkt och misshandel duggat tätt är Andrew Tates trogna följarskara helt säker på sin sak: mannen är oskyldig. Att han inte åtalats ses som ett bevis för hans oskuld. Att han gång på gång luftar sitt inneboende kvinnohat med misogyna uttalanden som att våldtäktsoffer har del av skulden för vad de utsatts för och att män borde beväpna sig med svärd för att hålla ”sina” kvinnor i schack(!) ses som karaktärsbrott, inte vad han egentligen står för, inte representativt för kärnan i hans budskap.

En slags storebror

Vad är det då som gör att unga killar och män flockas just kring Andrew Tate? Är det den öppna misogynin, det till synes oändliga självförtroendet eller arrogansen han uppvisar mot oliktänkande? Kanske är det en mix av alla de karaktärsdragen. Men en sak som ofta dyker upp är kraven han ställer på män.

– Han har lärt mig att ställa krav på mig själv för ingen annan kommer att göra det åt mig, som en av besökarna på Andrew Tates machoretreat kallad ”The war room” säger i dokumentären ”Manskulten Andrew Tate” som streamas på SVT Play.

Då Jordan B. Peterson blev en fadersgestalt för många unga killar och män verkar Andrew Tate vara mer av en storebror, med tuff kärlek och hårda krav på sina småbröder. Dessutom verkar Andrew Tate ses som en slags spegelbild, men en som har kommit mycket längre än de som ser upp till honom, både i fråga om personlig utveckling och karriär. Han var en av dem men lyckades bli något annat, något mer, genom disciplin och hårt arbete. Och han kan leda dig dit om du är beredd att göra vad som krävs.

Har du vad som krävs?

Det finns en annan ideologi, om det går att kalla Andrew Tates lära för det, som ställer tuffa krav på män: den av hans följare så avskydda feminismen. Istället för att utveckla färdigheter som ingjuter rädsla och underkastelse hos dina medmänniskor, framförallt kvinnliga sådana, så vill den tvärtom – den vill utveckla din empati, förmåga att visa omsorg, ditt rättvisepatos och din emotionella mognad. Den kräver att du är en anständig människa som visar respekt för andra.

Andrew Tates väg leder till en värld som är kallare och hårdare, med mer våld av olika slag, destruktiva relationer och psykisk ohälsa för dig och de i din närhet. Feminismen är en varm famn, men också en krävande sådan. Tror du att du har vad som krävs?

Välkommen in i gemenskapen och att delta i kampen för ett jämställt samhälle fritt från våld.

Peder Nääs Sundemyr
kommunikatör på MÄN

Ta del av våra kommande krönikor, tips och eventinbjudningar: