Krönika: Snippa-domen en konsekvens av mäns ointresse för flickors verklighet

”Snippa-domen” har den kommit att kallas, hovrättsdomen som tycks ha fått hela landet att känna samma vrede, medlidande och sorg. Sett från det perspektivet är det faktiskt också något fint som har skett – äntligen tycker i stort sett alla likadant om något! Trots ökad polarisering och en samhällsdebatt som tycks ha fastnat på maxvolym så har vi under de senaste dagarna kunnat mötas över gränserna, tycka och känna ungefär samma saker.

Men den känslan är kortvarig, för det i stort sett alla är överens om är såklart att domen är helt absurd. Absurd och djupt sorglig. Det som har skett utgör ett enormt svek från både rättsväsendet och vuxenvärlden.

Stackars, stackars, stackars barn.

Att först få lära sig det namn på det egna könet som alla i ens närhet – föräldrarna, vännerna, de i skolan och, före den, förskolan – tycks vara överens om. För att sedan mötas av en grupp mäktiga farbröder som ser på henne med en blick som är först förvirrad, sedan full av misstro.

”Snippa, vad är det för ett konstigt ord? Bäst vi slår upp det. Nej, det betyder ju inte alls vad som påstås!”

Det är ett svek som kan sätta sina spår i en människa för resten av livet. Hur ska du kunna tro på rättvisan efter det? Hur ska du kunna tro på det du får lära dig av de äldre runt omkring dig, de som ska veta mer och bättre än du?

Inte uppstått i ett vacuum

En annan sak som de allra flesta tycks vara överens om är att det inte krävs någon jurist för att se det absurda i vad som skett. För domen har inte uppstått i ett vacuum. Den sitter samman med en verklighet som sträcker sig långt bortom hovrättens slutna rum och svårbegripliga lagtexter.

Domen kan ses som en extrem konsekvens av mäns oförmåga och ointresse av att lära sig om och förstå flickor och kvinnors verklighet. Om hovrättens domare skulle ha varit det minsta intresserade skulle de inte ha kunnat undgå betydelsen av ett så pass viktigt, etablerat och omdebatterat begrepp som ”snippa” under de tjugo år som ordet har funnits.

Att samma manliga domare inte skulle ha koll på ord som ”snorre” eller ”pitt” är omöjligt att föreställa sig – och då är de att betrakta som smeknamn eller slang för det manliga könet, medan ”snippa” snarare bör ställas mot ordet ”snopp”. Att den enda av hovrättens domare som ville fälla är en kvinna kan omöjligt ses som en slump. 

En akut påminnelse

Vad säger det här om oss män? Att vi borde se snippa-domen som en akut påminnelse om att intressera oss för och försöka förstå vad det är att vara flicka och kvinna. Hur det kan skilja sig från våra egna erfarenheter av att vara, växa upp som och bemötas som män. Annars riskerar även vi att sitta där i 60-årsåldern, oförmögna att prata ett språk som vi inte tycker angår oss. Det är det minsta vi kan göra. Det är också det enda goda vi kan ta med oss från en historia som i övrigt inte är något annat än sorglig.

Peder Nääs Sundemyr
Kommunikatör på MÄN