Filip Hallbäck har sett ”Confessions of a Swedish Man” på SVT Play. Krönika: På jakt efter gemenskap och den manlighet som flytt Är manlighet under ständig förhandling? Eller ett medfött paket förmågor som är hotade och måste försvaras? Och görs det i så fall bäst genom att genomföra ritualer på ett separatistiskt mansläger? Filip Hallbäck, filmvetare och medlem i MÄN Växjö, har sett Hampus Linders dokumentärfilm ”Confessions of a Swedish Man” som finns att se på SVT Play. Ett uppspelt barn springer fram på en tom skogsväg mitt i ett ljuvligt sommarväder, ovetandes vad som väntar honom under resans gång. Detta poetiskt mättade bildspråk kompletteras med en voice-over (filmskaparen Hampus Linder själv), där han berättar att han är man, men det är inget han tänkt på utan något han bara blivit. Det påminner om den feministiska filosofen Simone de Beauvoirs ofta citerade tes: ”Man föds inte till kvinna, man blir det”. Maskulinitet har under de senaste åren fått en annan tyngd i det offentliga samtalet, både i Sverige och internationellt. Vissa ser maskulinitetsnormer som något som kan omförhandlas i takt med samhällsförändringar, medan andra uppfattar maskulinitet som ett ideal som står under hot och därför måste beskyddas. I dokumentärfilmen ”Confessions of a Swedish Man” frågar sig Linder vad det innebär att vara man idag. Inledningsvis berättar han hur han som ensamstående förälder till två barn behövde utveckla och bejaka egenskaper som exempelvis omsorg, känslighet, tålamod och trygghet, men också att han inser hur frånvarande hans egen pappa var när han växte upp. Men inte bara det. Hampus ex-fru, tillika mamman till deras gemensamma barn, berättar för honom att hon upplevde honom som negativ och aggressiv när de levde ihop, och att han också kunde bli kylig så fort han fick kritik. Han insåg att hon hade rätt. ” Så småningom tycks Hampus sakta men säkert inse att en drivkraft hos många män i denna rörelse i grund och botten handlar om sökandet efter en gemenskap. I sin jakt på sociala sammanhang där män organiserar sig blir Hampus nyfiken på den växande konservativa mansrörelsen som hävdar att ”feminiseringen” av samhället gjort att dagens män numera saknar både riktning och mening. Denna rörelse ser det därför som sin stora viktiga uppgift att återställa maskulinitetens ordning. Hampus åker till ett separatistiskt mansläger vid en konferensanläggning i Jylland som årligen anordnas av organisationen Maniphesto. Trots att han upplever det som obekvämt och märkligt att befinna sig i samma rum som en salig blandning av kristna fundamentalister, fullblodsnationalister och yogahippies som gillar Burning Man påverkas Hampus ändå på djupet. Han fortsätter hålla kontakten med arrangören, utan att för den sakens skull göra avkall på sina feministiska övertygelser. Trots att de står långt ifrån varandra ideologiskt kan de ändå mötas och ha en respektfull dialog. Så småningom tycks Hampus sakta men säkert inse att en drivkraft hos många män i denna rörelse i grund och botten handlar om sökandet efter en gemenskap. Jag tycker att den här filmen är värd att se, inte minst för att Linder har en observerande blick och personligt reflekterande ton i sitt berättande. Det är en mångbottnad film som ger ingångar till flera diskussionsfrågor. För mig ställer dokumentärfilmen framför allt frågan: Vad händer när patriarkala ideologier hamnar på kollisionskurs med mäns verkliga livserfarenheter, sårbarheter och osäkerheter? Det finns ett relativt kort inslag i dokumentären där Marco Vega medverkar och där man får en kort inblick i en samtalscirkel som arrangeras av MÄN. Det hade varit intressant om Linder, med sin hantverksskicklighet och sitt genuina engagemang i jämställdhetsfrågor, fortsatte att fördjupa maskulinitetstemat genom att undersöka andra sammanhang, till exempel inom MÄN och varför vissa män söker sig dit. Filip Hallbäck är medlem i MÄN Växjö. ”Confessions of a Swedish Man” finns att se på SVT Play fram till 20 maj 2028. Bli medlem i MÄN!