inifran-manosfaren_man.se.jpg
Louis Theroux dokumentär ”Inifrån manosfären” försöker få grepp om manosfären.

Manosfären kommer göra killar besvikna

Louis Theroux dokumentär på Netflix ”Inifrån manosfären” följer några av manosfärens största profiler för att försöka förstå dem och kulturen de bär upp. Vi frågar oss: Vad kommer hända med alla unga följare när de blir besvikna på manosfärens lösningar?

Det är lätt att bli upprörd av Theroux intervjuobjekt, deras nedsättande kvinnosyn, rasism, homofobi, våldsförhärligande retorik och absoluta självcentrering där allt som leder till egen framgång är tillåtet. ”Jag lever inte för andra, jag lever för mig själv”, konstaterar Harrisson Sullivan, mer känd som HSTikkyTokky och motiverar kränkande uttalanden med att det krävs för att bli stor på sociala medier. 

Harrisson Sullivan får tillsammans med influerarna Justin Waller, Myron Gaines (Amrou Fudl), Ed Matthews och Sneako (Nicolas Kenn De Balinthazy) i dokumentären representera manosfären – denna världsomspännande, manscentrerade och antifeministiska digitala subkultur som vill ”återupprätta manligheten”.

Det blir snabbt tydligt att det allra viktigaste för dessa män är att visa sig överst i hierarkin – inte bara över kvinnor eller mindre lyckade män – nej, de ser sig som männen som lyckats ta sig ur ”systemet”. Ett system flera av dem hävdar är riggat för att göra män till förlorare och som styrs av en judisk, kanske satanistisk, elit. Dessa influerare ser det som sitt uppdrag att frigöra andra unga män från systemet genom dyra utbildningsprogram som lär ut hur man blir ekonomiskt oberoende, trimmar sin kropp och får ligga med tjejer.

Kvinnors värde reduceras till männens begär av dem och männens värde avgörs av hur väl de presterar i samhället.

”Som man föds man utan värde. Man måste bygga upp sitt värde över tid”, säger en av de unga fansen som svalt doktrinen. Kvinnor däremot ”föds med värde i sin skönhet” enligt Justin Waller, eller som Myron Gaines svarar en ung kvinna som undrar vilket värde som avses: ”Ni har vagina och tuttar. Alltså värde.” Det är ungefär på den nivån ”genusanalysen” stannar. Kvinnornas värde reduceras till männens begär av dem och männens värde avgörs av hur väl de presterar i samhället. ”Värdet” influerarna byggt upp är i flera fall också baserat på företag som profiterar på utnyttjandet och försäljningen av unga kvinnors kroppar via plattformar som Onlyfans, trots att de samtidigt förkastar samma tjejer och kallar dem motbjudande.

Det finns så mycket att hugga på, så många idiotiska uttalanden att bemöta. Problemet är att det inte gör någon större skillnad att rada upp motargument eller belysa hur fel influerarna har. Många av alla de miljontals killar som följer dessa män kommer ändå att vara inne i manosfärens kaninhål, eller åtminstone färgas av deras sätt att tänka och agera. Och här gäller enkla regler: Tjäna pengar, träna hårt, dominera kvinnor (för att kvinnorna själva vill det) och tappa aldrig kontrollen.

Det verkar som om dessa topdogs hela tiden är på sin vakt, rädda att bli avslöjade. Då är frågan, vad döljer de?  

Louis Theroux är som bäst när han får sina intervjuobjekt att bryta mot det sistnämnda, när han sätter dem ur balans. Man kan se Myrons kontrollförlust i realtid (stigande panik i ansiktet) när hans flickvän Angie blir intervjuad om Myrons ”ensidiga monogami” som hon inte verkar vara särskilt förtjust i. Den syns också i HS oro över att bli ditsatt av dokumentärfilmaren, något han försöker mota genom ett febrilt användande av Theroux själv som innehåll i sina sociala medier. Det verkar som om dessa topdogs hela tiden är på sin vakt, rädda att bli avslöjade. Då är frågan, vad döljer de?

Kanske är de egentligen medvetna om att deras lösningar inte fungerar för fler än några få. De unga följarna kan svälja hur många röda piller de vill, men verkligheten kommer en dag komma i kapp. Alla kommer inte kunna tjäna miljoner på TikTok, orka träna varje morgon eller lyckas ragga upp främmande tjejer på gatan. Och kanske kommer de undra varför deras ensidigt monogama relationer till kvinnor havererar, eller varför de fortfarande känner sig ensamma och tomma inombords trots att de gör allt för att ”bli vinnare”.  

Theroux söker svar på hur influerarna har fått sina extrema åsikter i deras personliga trauman, frånvarande fäder eller den numera allomfattande nätkulturen. Men förklaringarna känns inte tillräckliga.

Det är snarare samma gamla patriarkala strukturer som upprepar sig, bara i en ny skepnad. För några år sen skrev MÄN en idéskrift där vi ställde upp något vi kallar för manlighetens villkor – villkor producerade av en historia av hårda och ojämlika förutsättningar präglad av konkurrens män emellan. Villkor som kommer till uttryck i traditionella föreställningar om manlighet där män ska vara handlingskraftiga, fysiskt tåliga, känslomässigt behärskade, oberoende, rationella och vinna andras respekt. Värdefulla egenskaper i sig, men som blir ett fängelse när inga andra egenskaper får ta plats – både för männen själva och alla runtomkring.

Manlighetens villkor kommer från ett ojämställt och ojämlikt samhälle. Att ”manligheten ska återupprättas” enligt gamla patriarkala mönster kommer bara att producera fler ”förlorare”. Manosfärens tankegångar har nu tagit stark plats i den yttersta makteliten vilket skapar normerande manlighetsideal. Vi ser varje dag i vår stödchatt för killar på Killar.se hur pressade de är av hetsen att bli framgångsrika, looksmaxxande och självdisciplinerade män. Som samhälle behöver vi erbjuda dem andra lösningar. Lösningar som fungerar på riktigt och för fler än bara ett fåtal rika män.

Jens Klitgaard, kommunikatör på MÄN