Stormöte med MÄN i Bryggarsalen i Stockholm efter #metoo Ett rum fyllt av trygghet och vilja att skapa förändring MÄN:s föreningsutvecklare Mattias Lindholm började en gång i tiden som medlem i organisationen. Här berättar han om första gången han gick på ett möte med MÄN – och upptäckte samtalets kraft och insåg att första steget mot den förändring han ville arbeta för var att lyssna, både inåt och utåt. Helt plötsligt satt vi där, jag och sju andra män, och pratade om sådant vi sällan eller aldrig pratat om tidigare. Trots att vi var totala främlingar för varandra kändes det tryggt, hoppingivande, att samtala med varandra. Det var vintern 2017, och jag var på ett stormöte anordnat av MÄN.Efter att #metoo briserat under hösten gick jag runt med en känsla av att inte kunna göra något åt de problem som blivit så synliga. En kompis och jag fick nys om ett stormöte om #metoo, och reste från Uppsala till Stockholm i hopp om att få reda på hur vi skulle lösa problemet. Vi ville hjälpa till att få stopp på mäns våld mot kvinnor och sexuella trakasserier. Vi ville få något handfast och praktiskt att sätta igång med.Vi var 80 män som samlats i Bryggarsalen, och utifrån den enkla frågan ”Varför är du här ikväll?” kastades vi in i ett personligt samtal som vände blicken mot oss själva. Min kompis och jag hamnade vid olika bord, och så kom det sig då att jag satt där med sju främlingar och pratade om att växa upp som man, om destruktiva ideal som man boxats in i, om relationer och varför det är så svårt att prata om hur man egentligen mår.Samtalet som pågick under kvällen kändes unikt, jag hade aldrig tidigare upplevt något sådant. Jag fick se en ny typ av manlighet, som var öppen och nyfiken, välkomnande och utan prestige. ” Utifrån den självreflektion som jag påbörjade i Bryggarsalen öppnades också ett fönster för förändring – för att bli bättre på att lyssna och se vad människorna omkring mig behövde. Jag kom till samtalskvällen i hopp om att få en konkret uppgift, något jag kunde sätta igång med. Det visade sig att min uppgift blev att titta på mig själv och mitt liv. Den kvällen satte igång en självreflektion kring det liv jag levt, mina relationer, min uppväxt och machokulturen som format mig och mina relationer. Det blev min startpunkt.Utifrån den självreflektion som jag påbörjade i Bryggarsalen öppnades också ett fönster för förändring – för att bli bättre på att lyssna och se vad människorna omkring mig behövde. Jag fick inte det svar jag förväntade mig av stormötet den där kvällen, det fanns ingen färdig lösning som väntade på oss. Däremot fick jag nya frågor som ledde mig framåt.Dessutom fick jag uppleva att sitta i ett rum med en massa andra män, ett rum fyllt av trygghet och en vilja att skapa förändring. Kraften i den gemenskapen. Efter det mötet valde jag att bli aktiv medlem i MÄN, och är kvar i rörelsen än idag. Vi kämpar vidare, tillsammans./Mattias Lindholm Jag godkänner att mina uppgifter sparas