Ingvar Nilsson Varför uteblir det långsiktigt förebyggande arbetet? Nationalekonomen Ingvar Nilsson har över fyra decenniers erfarenhet av att arbeta med de samhällsekonomiska effekterna av sociala problem. Här listar han fem anledningar till varför det långsiktigt förebyggande arbetet ofta uteblir. Evidensbaserad forskning visar år efter år att långsiktiga investeringar i det våldspreventiva arbetet leder till mindre våld i samhället och en mer välmående befolkning över tid. Hur kommer det sig då att vi ser en alltmer repressiva satsningar som förespråkar hårdare tag och längre straff i stället för att fokusera på det långsiktigt förebyggande arbetet? Vi frågade Ingvar Nilsson, en av huvudtalarna på årets våldspreventionskonferens som arrangeras av MÄN den 14 november. Ingvar Nilsson listar här fem huvudanledningar till varför arbetet uteblir: Bristande insikt: Många beslutsfattare förstår inte kopplingen mellan en utagerande liten pojke i förskolan och en gängkriminell 20 år senare. Det finns en grundläggande insiktsproblematik – man ser inte orsakssambanden över tid. Det leder ofta till punktinsatser och projektfinansierade satsningar som antigen tar slut efter något år eller bortprioriteras när en ny mandatperiod börjar. Fel aktör tar kostnaden: Den som ska stå för investeringskostnaden, till exempel en förskolechef eller rektor, är sällan densamma som får ta del av vinsten längre fram. Ofta är det helt andra aktörer, som polisen eller Socialstyrelsen, som gynnas på sikt. Den som satsar får alltså inte vinsterna, och den som får vinsterna kan inte satsa preventivt. Tidsproblematiken: Det är ett långt tidsspann mellan en förebyggande insats och de synliga resultaten. Systemet styrs av budgetår och i bästa fall mandatperioder. Det innebär att långsiktiga satsningar inte ses som gynnsamma, eftersom de inte ger avkastning förrän långt senare. Vi behöver förändra hur vi tänker kring våldspreventivt arbete och förstå att det är satsningar över decennier som behövs. Långsiktighet är nödvändig. Säker kostnad – osäker intäkt: Kostnaden för en förebyggande insats är alltid säker, medan intäkten är osäker. Vi lever i en tid då slutresultat behöver säkras nästan innan ett arbete påbörjas vilket gör det svårt att kalkylera vad insatsen ska ge samhället ekonomiskt över tid. Det gör besluten svåra och riskfyllda ur ett politiskt och ekonomiskt perspektiv. Ekonomiska prioriteringar: Pengarna måste komma någonstans ifrån. Förebyggande arbete kostar, och att behöva avstå från satsningar som ger snabba resultat till förmån för något som kanske ger effekt långt senare är sällan populärt – varken bland beslutsfattare eller befolkningen. Ingvar Nilsson lyfter också vikten av att se långsiktiga investeringar i förebyggande arbete – inte som en mjuk fråga – utan som en avgörande ekonomisk nödvändighet. Vill du höra mer från Ingvar Nilsson och om hur våldspreventivt arbete lönar sig på ett samhällsekonomiskt plan? Delta på MÄN:s våldspreventionskonferens ”Det krävs mod att förebygga – och det lönar sig”, där möter du även många andra experter inom området. Konferensen är gratis och sker digitalt den 14 november, varmt välkommen! Anmäl dig här!