Vad är våld?

Många tänker på sparkar och slagsmål när de hör ordet våld. När vi på MÄN använder ordet våld utgår vi ifrån en mycket bredare våldsdefinition, som innefattar allt ifrån fysiskt och sexualiserat våld till hot, hat, kontroll och psykiskt våld. På den här sidan kan du läsa mer om vad vi menar när vi använder ordet våld.

Med en bred våldsdefinition blir det tydligt att våld berör oss alla. Genom att se och reagera på det mer vardagliga våldet kan vi försvåra att någon väljer det grova och mer allvarliga våldet. Vardagligt våld kan till exempel vara att någon skickar taskiga textmeddelanden, fryser ut någon eller tafsar. Allvarligt och grovt våld kan vara att en person misshandlar sin partner, våldtar någon eller mördar någon. Att ofta utsättas för vardagligt våld kan upplevas lika skadligt som det grövre våldet.

Vi utgår från psykologen Per Isdals definition om våld, där våld handlar om att skada andra och om att kontrollera eller skrämma andra på olika sätt. Isdals definition visar också på varför våld används, nämligen för att få den andra att göra som man vill. Våld har en funktion, en mening och en riktning. Förövaren, ofta en man eller kille, använder våld för att få igenom sin vilja. Att ta till våld och hot om våld i relationer är ett sätt att kontrollera människor på. Att utöva kontroll i relationer skapar och bevarar i sin tur ojämlikhet.

Olika typer av våld hänger ihop

Olika typer av våld hänger också ihop. Den som väljer att slå sin partner har redan gått över hens gräns på andra sätt – en kärleksrelation börjar inte med en örfil utan med förälskelse som succesivt kan glida över i kontroll och kränkningar.

Vi på MÄN använder oss av våldspyramiden för att visa på den bas av vardagligt våld som det grövre våldet vilar på. Genom att synliggöra det vardagliga våldet kan vi alla bli motiverade att delta i arbetet med att förebygga våld eftersom det berör oss alla. Och vi kan alla göra något åt det.

”

Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något som den vill.
-- Per Isdal, psykolog och författare, ur Meningen med våld

Olika typer av våld

Fysiskt våld. Kan vara knuffar, slag och sparkar, användning av vapen och tillhyggen.
Psykiskt/verbalt våld. Kan vara att förödmjuka, frysa ut eller trakassera någon, exempelvis genom att mobba någon eller säga kränkande saker om hen.
Sexualiserat våld. Innefattar alla sexuellt kodade handlingar som man utsätter någon för mot hens vilja. Det kan handla om allt ifrån obehagliga inviter, tafsande eller våldtäkt till spridning av privata bilder eller att skicka oönskade “dick pics” på nätet.
Ekonomiskt våld. Kan till exempel vara att man kontrollerar sin partners ekonomi, att man tvingar någon att ta ett lån åt en eller att man inte låter en nära anhörig ha tillgång till sina egna pengar.
Materiellt våld. Kan till exempel vara att man i en relation slår sönder sin partners saker. Våld mot husdjur räknas också in här.
Latent våld eller hot om våld. Detta är en form av psykiskt våld där den som blivit utsatt för fysiskt våld av en närstående känner sig konstant rädd eller orolig. När den som utövat våld har ett ilsket eller aggressivt kroppsspråk, kan den som blivit utsatt känna sig hotad och börja anpassa sig, för att om möjligt slippa att bli utsatt för fysiskt våld igen. Latent våld eller hot om våld kan också handla om att en miljö är fientlig, till exempel upplever många killar skolmiljön som en plats där man behöver vara på sina vakt.
Våld kan också uttryckas som hat. Detta är vanligt på nätet, där personer riktar hat mot enskilda personer eller grupper.
Hets mot folkgrupp. Innebär att offentligt sprida uttalanden som är nedsättande om eller hotar en minoritetsgrupp, till exempel baserat på hudfärg, sexuell läggning, etniskt ursprung eller religion.
Fysisk försummelse eller omsorgssvikt. Kan till exempel handla om att en förälder inte ser till att barnet får mat, trygghet och varma kläder. Det kan också handla om vuxna personer som inte får den vård de behöver, till exempel att en vårdgivare inte sköter deras hygien ordentligt eller feldoserar deras mediciner.
Psykisk försummelse. Kan handla om att en förälder inte klarar av att möta sitt barns behov av vägledning, kärlek, tillhörighet och social fostran.

Strukturellt våld

Strukturellt våld kan handla om diskriminerande lagstiftning eller samhälleliga strukturer som är anpassade efter vissa gruppers behov eller intressen men som kan leda till våld mot andra grupper. Strukturellt våld kan även leda till att människor dör.

Strukturellt våld kan bland annat ta sig följande uttryck:

Begränsade rättigheter. Att vissa gruppers rättigheter begränsas, till exempel genom att man inte tar hänsyn till behov av tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättningar.
Diskriminerande lagstiftning. Att vissa grupper särbehandlas i lagstiftningen på ett diskriminerande sätt, till exempel om personer som har utländsk härkomst kan bli utvisade ur landet för att de har en så kallad bristande vandel.
Strukturellt våld mot klimat och ursprungsbefolkningar. Att miljö och natur förstörs, utan hänsyn till ursprungsfolk eller värdefulla ekologiska system.
Farliga arbetsvillkor. Att man har arbetsvillkor som är hälsofarliga eller som går emot annan lagstiftning.
Mäns våld mot kvinnor. Att kvinnor misshandlas eller mördas av män som de har eller har haft en nära relation med.
Kollektivt sanktionerat våld. Att personer utsätts för våld för att de bryter mot normer inom en viss grupp (kallas även ”hedersrelaterat våld”).
Rasism. Att personer utsätter rasifierade personer för våld.
Religiös fundamentalism. I religionens namn kan både individer, myndigheter och hela stater utöva våld mot personer som på olika sätt bryter mot de religiösa normer man vill upprätthålla.
Våld mot hbtqi-personer. Våld mot personer på grund av könsidentitet eller sexuell läggning. Kan ta sig uttryck i diskriminerande lagstiftning, vilket på sina håll innefattar dödsstraff för till exempel homosexualitet.
Våld kan även förekomma inom eller mellan nationer genom krig, dödsstraff, eller tortyr och förföljelse av exempelvis journalister, aktivister, eller andra som har politiska eller religiösa tillhörigheter som skiljer sig från de som styr samhället.

Man kan reagera olika på våld

När någon utsätter en för våld kan man reagera på många olika sätt, både känslomässigt och kroppsligt. För vissa kommer reaktionerna starkt och omedelbart, för andra kan det dröja till långt efter våldshändelsen. Känslor som ilska, sorg, skam eller uppgivenhet kan uppstå helt plötsligt och vara svåra att hantera. Våld kan utöver fysiska skador också göra att man får posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och andra kroppsliga besvär som huvudvärk, utmattning, magproblem samt sömn- och minnessvårigheter.

Har någon utsatt dig för våld? Det finns stöd att få. Läs mer här!

Förebygga våld

Gemensamt för allt våld är att det allra oftast är män som utövar det eller tar beslut om att andra ska utföra det. Därför arbetar MÄN med att uppmärksamma, förebygga och motverka mäns och killars våld. Detta gör vi genom att arbeta med att förändra manlighetsnormer och engagera individer, organisationer och hela kommuner i arbetet att förebygga våld. Dessutom är vi drivande i det internationella nätverket MenEngage för att bidra i arbetet mot mäns våld i hela världen. Du kan läsa mer om vårt våldsförebyggande arbete här.